Framtidssäker säkerhet för hissar
Med sin modulära design och oöverträffade driftsäkerhet säkerställer SafeLines nödtelefon-kommunikationssystem både regelefterlevnad och säkerhet – vilket gör det till det självklara valet för moderna och framtida hissinstallationer.
Installationen är enkel och effektiv tack vare trådlös konfiguration via SafeLines mobilapp, Lynx II – ingen dator krävs.
SL6 – nyckelfunktioner
- Framtidssäker kommunikationsteknik
- Brandintercom och nödtelefon i ett och samma system
- Stöd för upp till 6 röststationer per system
- Fjärrövervakning via ORION
- Enkel trådlös konfiguration via mobilapp
- Varumärkesoberoende – kompatibel med alla hissar och larmcentraler
Kompletterande komponenter
- Uppfyller EN81-72
- Nyckelbrytare för aktivering av brandläge
- Infälld eller utanpåliggande montering
SL6 röststation (korgtak / hissgrop)
- Säker nödkommunikation för servicetekniker
- Integrerat nödbelysningsljus
- Robust konstruktion
SL6 röststation (väderskyddad)
- Anpassad för utomhusbruk
- Snabb och enkel installation
- Slimmad och diskret design
- Enkel installation
- Piktogram kompatibla med EN81-28
SL6-4G huvudenhet
Tekniska specifikationer
Egenskaper
- Framtidssäker uppkoppling
- System med dubbla funktioner
- Flera anslutningsalternativ: 4G/5G/VoIP
- För alla typer av byggnader
- Anslut upp till sex röststationer
- Inbyggd trådlös konfiguration
- Stöd för intercom och brandintercom
- Brett utbud av röststationer
- Batteribackup med automatisk batterikontroll
- Uppfyller EN81-28 och EN81-70
Teknisk information
- Strömförsörjning: 230 VAC
- Strömförsörjning LED: 30 W
- Batteri: 12 VDC, 1,2 Ah
- Ingångar: 10–30 VDC, 5 mA
- Effekt: 230 VAC, 6–10 W
- Strömförbrukning: 25 W
- Utgångsspänning: 12 VDC
- Kapslingsklass: IP20
- Antennanslutning: SMA
Ingår i förpackningen
- Manual
- Modularkabel
- JST 6 + 2 (flat), 5 meter
- L-formad insexnyckel 2,5 mm
- Antenna
Se filmen
FAQ
Varför saknar vi transparens i hissarnas skick och serviceleverans?
Kort svar: Därför att hissdata och servicedokumentation ofta är utspridda mellan olika leverantörer, anläggningar och format – vilket gör det svårt att verifiera vad som faktiskt händer och varför.
Detaljer:
- Information finns spridd i e-post, PDF:er, serviceportaler och platsbundna loggar.
- Blandade hissparker (olika fabrikat och ålder) gör enhetlig insyn svårare.
- Resultat blir svåra att jämföra och följa upp mellan olika byggnader.
Vad innebär ”portföljkontroll” i praktiken?
Kort svar: Portföljkontroll innebär att du kan se hissarnas prestanda och avvikelser konsekvent över flera byggnader – istället för att hantera en anläggning i taget.
Detaljer:
-
En enhetlig rapportstruktur för hela fastighetsbeståndet
-
Enklare prioritering (kritiska byggnader, återkommande problem, sämst presterande anläggningar)
-
Färre ”blinda fläckar” vid personalbyten eller när leverantörer byts ut
Hur skapar vi en ”single source of truth” över flera byggnader?
Kort svar: Genom att standardisera hur hisshändelser, åtgärder och resultat registreras, så att rapporteringen blir konsekvent och jämförbar i hela portföljen.
Detaljer:
- Använd en gemensam rapportmodell för samtliga anläggningar
- Säkerställ att varje åtgärd dokumenteras med: vad / när / varför / resultat
- Behåll ägaråtkomliga register som är oberoende av enskilda leverantörsportaler
Varför fortsätter underhållskostnaderna att öka och ändå kännas oförutsägbara?
Kort svar: Kostnader blir oförutsägbara när problem upptäcks sent, reparationer sker reaktivt och det saknas tillräcklig dokumentation för att förhindra återkommande utryckningar.
Detaljer:
- Driftstopp leder till akuta (och dyrare) insatser samt störningskostnader
- Grundorsaker missas när dokumentationen är inkonsekvent
- Svårt att prognostisera kostnader när trender inte syns på portföljnivå
Hur minskar vi oplanerade reparationer utan att öka risken?
Kort svar: Genom att gå från ”agera efter fel” till ”agera på tidiga signaler”, med prioriterade insatser och verifierade resultat.
Detaljer:
- Identifiera återkommande felmönster (per byggnad eller hisstyp)
- Prioritera åtgärder utifrån kritikalitet (sjukhus vs kontor vs bostäder)
- Följ upp om en åtgärd faktiskt minskade antalet incidenter
Hur minskar vi onödiga servicebesök?
Kort svar: Genom att basera insatser på behov och fakta – så att rätt arbete utförs vid rätt tillfälle, med färre onödiga utryckningar.
Detaljer:
- Använd enhetliga kriterier för när en tekniker ska skickas
- Validera resultat: vad förändrades efter besöket?
- Minska återbesök genom att dokumentera grundorsak och åtgärd
Vad är det snabbaste sättet att minska stilleståndstiden i hela beståndet?
Kort svar: Förbättra tidig upptäckt, snabbare prioritering och åtgärder genom konsekvent insyn på portföljnivå.
Detaljer:
- Minskad stilleståndstid är oftast ett processproblem, inte bara ett tekniskt
- ”Insyn samma dag” slår ”rapportering i slutet av månaden”
- Jämför de sämst presterande anläggningarna och åtgärda systematiska orsaker
Hur prioriterar vi åtgärder när flera hissar har problem?
Kort svar: Rangordna ärenden utifrån säkerhet och kritikalitet, påverkan på byggnaden samt återkommande problem – och fördela sedan servicekapaciteten därefter.
Detaljer:
- Kritiska byggnader först (sjukvård, tillgänglighet, publika miljöer)
- Därefter återkommande incidenter (hög frekvens = hög kostnad)
- Optimera sedan den ”långa svansen” av lågfreventa problem
Hur minskar vi hyresgästklagomål kopplade till hissar?
Kort svar: Minska återkommande fel och förbättra förutsägbarheten i responstider – och kommunicera sedan tydligt när problem uppstår.
Detaljer:
- Följ upp vad som driver klagomål (typ, byggnad, tidpunkt)
- Minska återkommande utryckningar (samma fel som återkommer)
- Säkerställ enhetliga statusuppdateringar internt så att kundnära team kan svara korrekt
Varför blir revisionsrapportering svårare när man har flera byggnader?
Kort svar: Därför att bevismaterial är utspritt och arbetssätt varierar mellan anläggningar och leverantörer, vilket gör det svårt att visa konsekvent kontroll.
Detaljer:
- Olika serviceleverantörer innebär olika dokumentationssätt
- Lokala ”genvägar” och avvikelser uppstår över tid
- Revisionsberedskap blir manuell och sårbar
Vilken typ av revisionsrapportering bör vi snabbt kunna ta fram?
Kort svar: Du bör kunna visa vad som har gjorts, när, varför och med vilket resultat – per hiss och för hela portföljen.
Detaljer:
- Service- och incidenthistorik per tillgång
- Bevis på genomförda korrigerande åtgärder och uppföljning
- Trender och riskområden över flera byggnader
Hur minskar vi manuellt arbete kopplat till revisionsrapportering?
Kort svar: Genom att standardisera dokumentation och rapportering så att bevis skapas som en naturlig del av driften – inte i efterhand inför revisioner.
Detaljer:
- Definiera obligatoriska fält för varje åtgärd och händelse
- Säkerställ tydligt ansvar: vem godkänner och vem lagrar underlaget
- Använd konsekvent namngivning och kategorisering i hela fastighetsbeståndet
Vad vill styrelser och ledning vanligtvis veta om hissar?
Kort svar: De vill ha tydliga bevis på riskkontroll, trender i stilleståndstid, kostnadsdrivare samt om leverantörer faktiskt levererar mätbara förbättringar.
Detaljer:
- Nyckeltal på portföljnivå (stillestånd, incidenter, återkommande utryckningar)
- Kostnadsförutsägbarhet (planerat vs oplanerat underhåll)
- Riskområden (byggnader, hisstyper, återkommande problem)
Hur slutar vi fastna i kalkylblad och e-posttrådar?
Kort svar: Genom att skapa ett repeterbart rapporteringssystem som konsekvent fångar händelser och resultat och som kan presentera färdiga översikter på portföljnivå.
Detaljer:
- Enas om en gemensam taxonomi (feltyper, prioriteringar, utfall)
- Kräv fullständig dokumentation (inget ärende stängs utan resultat)
- Gör rapportering till en rutin – inte ett stressmoment varje månad
Kan vi jämföra prestanda mellan byggnader och leverantörer?
Kort svar: Ja – om nyckeltal är konsekventa och dataåtkomsten är oberoende blir jämförelser objektiva istället för anekdotiska.
Detaljer:
- Standardisera KPI:er och definitioner
- Jämför ”återkommande incidenter per hiss” och ”tid till återställd drift”
- Använd trendlinjer – inte enskilda händelser
Vad innebär ”tillverkarinlåsning” i hissdrift?
Kort svar: Tillverkarinlåsning uppstår när tillgång till data, verktyg och arbetssätt är beroende av ett enda tillverkarekosystem, vilket begränsar möjligheten att byta leverantör eller standardisera rapportering.
Detaljer:
- Byteskostnader blir operativa, inte bara avtalsmässiga
- Blandade hissparker blir svårare att hantera på ett enhetligt sätt
- Innovation blir beroende av en leverantörs utvecklingsplan
Hur undviker vi inlåsning samtidigt som vi behåller en god leverantörsrelation?
Kort svar: Behåll samarbetet öppet och konstruktivt, men säkerställ att organisationen har oberoende insyn, konsekvent rapportering och kontroll över besluten.
Detaljer:
- Oberoende minskar konflikter – eftersom beslut baseras på fakta
- Leverantörer kan fortsatt leverera, medan ni konsekvent verifierar resultat
- Stärker långsiktigt förtroende genom gemensam och delad fakta
Vad innebär ”öppet protokoll” för en fastighetsägare?
Kort svar: Ett öppet protokoll innebär oftast bättre interoperabilitet och färre återvändsgränder när du integrerar hissar med övriga fastighetssystem eller byter leverantör.
Detaljer:
- Enklare integration i bredare fastighetstekniska ekosystem
- Mindre beroende av proprietära portaler
- Större flexibilitet när fastighetsportföljen utvecklas över tid
Vilka cybersäkerhetsfrågor bör IT ställa innan hissar kopplas upp?
Kort svar: Fråga hur data skyddas, vem som har åtkomst, vad som integreras samt hur risker hanteras och dokumenteras.
Detaljer:
- Kryptering och säker autentisering
- Rollbaserad åtkomst och granskningsloggar
- Tydligt dataägarskap och policy för datalagring
- Säkerhetsdokumentation för intern riskbedömning
Vem äger den operativa hissdatan?
Kort svar: För effektiv portföljstyrning bör fastighetsägaren behålla åtkomst till och kontroll över den operativa datan, så att beslut och rapportering förblir oberoende.
Detaljer:
- Möjliggör benchmarking och tydligt leverantörsansvar
- Minskar friktion vid byte av leverantör
- Stödjer konsekvent styrning och kontroll över flera anläggningar
Hur bör vi tänka kring GDPR och NIS2 i detta sammanhang?
Kort svar: Se uppkopplad hissdata som styrd operativ data: fastställ laglig grund (om personuppgifter förekommer), minimera exponering och dokumentera säkerhetsåtgärder samt ansvar.
Detaljer:
- Dataminimering och ändamålsbegränsning
- Tydliga roller för personuppgiftsansvarig och personuppgiftsbiträde (där det är tillämpligt)
- Intern säkerhetsgranskning och dokumentation
(Detta är vägledning kring styrning och efterlevnad, inte juridisk rådgivning.)
Hur rullar vi ut lösningen över 24+ hissar utan att störa driften?
Kort svar: Börja med ett representativt pilotprojekt, fastställ baslinje-KPI:er och skala därefter byggnad för byggnad med en standardiserad installations- och rapporteringsmodell.
Detaljer:
- Pilot med variation: olika fabrikat, ålder och trafikprofiler
- Sätt baslinje först: stillestånd, incidentfrekvens, återkommande utryckningar
- Skala först efter mätbara förbättringar och tydligt intressentstöd
Vad är skillnaden mellan icke-ingripande och ingripande installationsmodeller?
Kort svar: Icke-ingripande lösningar syftar till att minimera störningar och förändringar i grundläggande system, medan ingripande lösningar kan möjliggöra djupare integration men kräver mer planering och fler godkännanden.
Detaljer:
- Välj modell utifrån riskaptit, hisstyp och krav på styrning och kontroll
- Dokumentera förändringshantering och säkerhetsaspekter
- Säkerställ samordning med regelkrav och leverantörsavtal
Hur får vi samsyn mellan drift, inköp, teknik/ revision och IT?
Kort svar: Knyt utrullningen till mätbara resultat för varje intressent: färre störningar (drift), tydligare leverantörsansvar (inköp), revisionsberedskap (efterlevnad) och kontrollerad risk (IT).
Detaljer:
- Använd gemensamma KPI:er över alla funktioner
- Enas om definitioner (t.ex. vad som räknas som ”stillestånd”)
- Publicera en enkel styrmodell (vem beslutar om vad)
Varför bör vi överväga SafeLine för att lösa våra viktigaste utmaningar i hissportföljen – bristande servicetransparens, ökande oplanerade kostnader, komplex regelefterlevnad och leverantörsinlåsning?
Kort svar: SafeLine är positionerat för att hjälpa fastighetsägare att öka transparensen, minska störningar och behålla flexibilitet genom snabb driftsättning och interoperabilitet (t.ex. öppna protokoll) – utan att tvinga fram en driftmodell med en enda leverantör.
Detaljer:
- Fokus på praktisk och snabb utrullning (kort installationstid)
- Flexibla alternativ (icke-ingripande vs ingripande installationsmodeller)
- Betoning på interoperabilitet och långsiktig kontroll
Kan vi jämföra prestanda mellan byggnader och leverantörer?
Kort svar: Ja – om nyckeltal är konsekventa och dataåtkomsten är oberoende blir benchmarking objektiv istället för anekdotisk.
Detaljer:
- Standardisera KPI:er och definitioner
- Jämför ”återkommande incidenter per hiss” och ”tid till återställd drift”
- Använd trendlinjer – inte enskilda händelser



