SafeLine Nödtelefon-kommunikation

SL6 är en kraftfull plattform för nödtelefoner, utvecklad för maskinrum eller hisschakt – framtidssäker och med stöd för VoIP-kommunikation över 4G- och 5G-nät.
Läs merBoka demo

Framtidssäker säkerhet för hissar

SL6 kombinerar traditionell nödkommunikation med brandintercom i en och samma enhet och säkerställer maximal tillförlitlighet genom automatisk fallback mellan 4G/5G/VoIP och fast telefoni.

Med sin modulära design och oöverträffade driftsäkerhet säkerställer SafeLines nödtelefon-kommunikationssystem både regelefterlevnad och säkerhet – vilket gör det till det självklara valet för moderna och framtida hissinstallationer.

Installationen är enkel och effektiv tack vare trådlös konfiguration via SafeLines mobilapp, Lynx II – ingen dator krävs.

SafeLine Orion – monitoring lifts
SafeLine Orion – monitoring lifts
SafeLine Orion – monitoring lifts
SafeLine Orion – monitoring lifts

SL6 – nyckelfunktioner

  • Framtidssäker kommunikationsteknik
  • Brandintercom och nödtelefon i ett och samma system
  • Stöd för upp till 6 röststationer per system
  • Fjärrövervakning via ORION
  • Enkel trådlös konfiguration via mobilapp
  • Varumärkesoberoende – kompatibel med alla hissar och larmcentraler

Kompletterande komponenter

Brandintercom entréstation

  • Uppfyller EN81-72
  • Nyckelbrytare för aktivering av brandläge
  • Infälld eller utanpåliggande montering


SL6 röststation (korgtak / hissgrop)

  • Säker nödkommunikation för servicetekniker
  • Integrerat nödbelysningsljus
  • Robust konstruktion


SL6 röststation (väderskyddad)

  • Anpassad för utomhusbruk
  • Snabb och enkel installation


Dark Matter Black röststation

  • Slimmad och diskret design
  • Enkel installation
  • Piktogram kompatibla med EN81-28

SL6-4G huvudenhet
Tekniska specifikationer

Egenskaper
  • Framtidssäker uppkoppling
  • System med dubbla funktioner
  • Flera anslutningsalternativ: 4G/5G/VoIP
  • För alla typer av byggnader
  • Anslut upp till sex röststationer
  • Inbyggd trådlös konfiguration
  • Stöd för intercom och brandintercom
  • Brett utbud av röststationer
  • Batteribackup med automatisk batterikontroll
  • Uppfyller EN81-28 och EN81-70
Teknisk information
  • Strömförsörjning: 230 VAC
  • Strömförsörjning LED: 30 W
  • Batteri: 12 VDC, 1,2 Ah
  • Ingångar: 10–30 VDC, 5 mA
  • Effekt: 230 VAC, 6–10 W
  • Strömförbrukning: 25 W
  • Utgångsspänning: 12 VDC
  • Kapslingsklass: IP20
  • Antennanslutning: SMA
Ingår i förpackningen
  • Manual
  • Modularkabel
  • JST 6 + 2 (flat), 5 meter
  • L-formad insexnyckel 2,5 mm
  • Antenna

Se filmen

FAQ

Varför saknar vi transparens i hissarnas skick och serviceleverans?

Kort svar: Därför att hissdata och servicedokumentation ofta är utspridda mellan olika leverantörer, anläggningar och format – vilket gör det svårt att verifiera vad som faktiskt händer och varför.
Detaljer:

  • Information finns spridd i e-post, PDF:er, serviceportaler och platsbundna loggar.
  • Blandade hissparker (olika fabrikat och ålder) gör enhetlig insyn svårare.
  • Resultat blir svåra att jämföra och följa upp mellan olika byggnader.
Vad innebär ”portföljkontroll” i praktiken?

Kort svar: Portföljkontroll innebär att du kan se hissarnas prestanda och avvikelser konsekvent över flera byggnader – istället för att hantera en anläggning i taget.
Detaljer:

  • En enhetlig rapportstruktur för hela fastighetsbeståndet

  • Enklare prioritering (kritiska byggnader, återkommande problem, sämst presterande anläggningar)

  • Färre ”blinda fläckar” vid personalbyten eller när leverantörer byts ut

Hur skapar vi en ”single source of truth” över flera byggnader?

Kort svar: Genom att standardisera hur hisshändelser, åtgärder och resultat registreras, så att rapporteringen blir konsekvent och jämförbar i hela portföljen.

Detaljer:

  • Använd en gemensam rapportmodell för samtliga anläggningar
  • Säkerställ att varje åtgärd dokumenteras med: vad / när / varför / resultat
  • Behåll ägaråtkomliga register som är oberoende av enskilda leverantörsportaler
Varför fortsätter underhållskostnaderna att öka och ändå kännas oförutsägbara?

Kort svar: Kostnader blir oförutsägbara när problem upptäcks sent, reparationer sker reaktivt och det saknas tillräcklig dokumentation för att förhindra återkommande utryckningar.

Detaljer:

  • Driftstopp leder till akuta (och dyrare) insatser samt störningskostnader
  • Grundorsaker missas när dokumentationen är inkonsekvent
  • Svårt att prognostisera kostnader när trender inte syns på portföljnivå
Hur minskar vi oplanerade reparationer utan att öka risken?

Kort svar: Genom att gå från ”agera efter fel” till ”agera på tidiga signaler”, med prioriterade insatser och verifierade resultat.

Detaljer:

  • Identifiera återkommande felmönster (per byggnad eller hisstyp)
  • Prioritera åtgärder utifrån kritikalitet (sjukhus vs kontor vs bostäder)
  • Följ upp om en åtgärd faktiskt minskade antalet incidenter
Hur minskar vi onödiga servicebesök?

Kort svar: Genom att basera insatser på behov och fakta – så att rätt arbete utförs vid rätt tillfälle, med färre onödiga utryckningar.

Detaljer:

  • Använd enhetliga kriterier för när en tekniker ska skickas
  • Validera resultat: vad förändrades efter besöket?
  • Minska återbesök genom att dokumentera grundorsak och åtgärd
Vad är det snabbaste sättet att minska stilleståndstiden i hela beståndet?

Kort svar: Förbättra tidig upptäckt, snabbare prioritering och åtgärder genom konsekvent insyn på portföljnivå.

Detaljer:

  • Minskad stilleståndstid är oftast ett processproblem, inte bara ett tekniskt
  • ”Insyn samma dag” slår ”rapportering i slutet av månaden”
  • Jämför de sämst presterande anläggningarna och åtgärda systematiska orsaker
Hur prioriterar vi åtgärder när flera hissar har problem?

Kort svar: Rangordna ärenden utifrån säkerhet och kritikalitet, påverkan på byggnaden samt återkommande problem – och fördela sedan servicekapaciteten därefter.

Detaljer:

  • Kritiska byggnader först (sjukvård, tillgänglighet, publika miljöer)
  • Därefter återkommande incidenter (hög frekvens = hög kostnad)
  • Optimera sedan den ”långa svansen” av lågfreventa problem
Hur minskar vi hyresgästklagomål kopplade till hissar?

Kort svar: Minska återkommande fel och förbättra förutsägbarheten i responstider – och kommunicera sedan tydligt när problem uppstår.

Detaljer:

  • Följ upp vad som driver klagomål (typ, byggnad, tidpunkt)
  • Minska återkommande utryckningar (samma fel som återkommer)
  • Säkerställ enhetliga statusuppdateringar internt så att kundnära team kan svara korrekt
Varför blir revisionsrapportering svårare när man har flera byggnader?

Kort svar: Därför att bevismaterial är utspritt och arbetssätt varierar mellan anläggningar och leverantörer, vilket gör det svårt att visa konsekvent kontroll.

Detaljer:

  • Olika serviceleverantörer innebär olika dokumentationssätt
  • Lokala ”genvägar” och avvikelser uppstår över tid
  • Revisionsberedskap blir manuell och sårbar
Vilken typ av revisionsrapportering bör vi snabbt kunna ta fram?

Kort svar: Du bör kunna visa vad som har gjorts, när, varför och med vilket resultat – per hiss och för hela portföljen.

Detaljer:

  • Service- och incidenthistorik per tillgång
  • Bevis på genomförda korrigerande åtgärder och uppföljning
  • Trender och riskområden över flera byggnader
Hur minskar vi manuellt arbete kopplat till revisionsrapportering?

Kort svar: Genom att standardisera dokumentation och rapportering så att bevis skapas som en naturlig del av driften – inte i efterhand inför revisioner.

Detaljer:

  • Definiera obligatoriska fält för varje åtgärd och händelse
  • Säkerställ tydligt ansvar: vem godkänner och vem lagrar underlaget
  • Använd konsekvent namngivning och kategorisering i hela fastighetsbeståndet
Vad vill styrelser och ledning vanligtvis veta om hissar?

Kort svar: De vill ha tydliga bevis på riskkontroll, trender i stilleståndstid, kostnadsdrivare samt om leverantörer faktiskt levererar mätbara förbättringar.

Detaljer:

  • Nyckeltal på portföljnivå (stillestånd, incidenter, återkommande utryckningar)
  • Kostnadsförutsägbarhet (planerat vs oplanerat underhåll)
  • Riskområden (byggnader, hisstyper, återkommande problem)
Hur slutar vi fastna i kalkylblad och e-posttrådar?

Kort svar: Genom att skapa ett repeterbart rapporteringssystem som konsekvent fångar händelser och resultat och som kan presentera färdiga översikter på portföljnivå.

Detaljer:

  • Enas om en gemensam taxonomi (feltyper, prioriteringar, utfall)
  • Kräv fullständig dokumentation (inget ärende stängs utan resultat)
  • Gör rapportering till en rutin – inte ett stressmoment varje månad
Kan vi jämföra prestanda mellan byggnader och leverantörer?

Kort svar: Ja – om nyckeltal är konsekventa och dataåtkomsten är oberoende blir jämförelser objektiva istället för anekdotiska.

Detaljer:

  • Standardisera KPI:er och definitioner
  • Jämför ”återkommande incidenter per hiss” och ”tid till återställd drift”
  • Använd trendlinjer – inte enskilda händelser
Vad innebär ”tillverkarinlåsning” i hissdrift?

Kort svar: Tillverkarinlåsning uppstår när tillgång till data, verktyg och arbetssätt är beroende av ett enda tillverkar­ekosystem, vilket begränsar möjligheten att byta leverantör eller standardisera rapportering.

Detaljer:

  • Byteskostnader blir operativa, inte bara avtalsmässiga
  • Blandade hissparker blir svårare att hantera på ett enhetligt sätt
  • Innovation blir beroende av en leverantörs utvecklingsplan
Hur undviker vi inlåsning samtidigt som vi behåller en god leverantörsrelation?

Kort svar: Behåll samarbetet öppet och konstruktivt, men säkerställ att organisationen har oberoende insyn, konsekvent rapportering och kontroll över besluten.

Detaljer:

  • Oberoende minskar konflikter – eftersom beslut baseras på fakta
  • Leverantörer kan fortsatt leverera, medan ni konsekvent verifierar resultat
  • Stärker långsiktigt förtroende genom gemensam och delad fakta
Vad innebär ”öppet protokoll” för en fastighetsägare?

Kort svar: Ett öppet protokoll innebär oftast bättre interoperabilitet och färre återvändsgränder när du integrerar hissar med övriga fastighetssystem eller byter leverantör.

Detaljer:

  • Enklare integration i bredare fastighetstekniska ekosystem
  • Mindre beroende av proprietära portaler
  • Större flexibilitet när fastighetsportföljen utvecklas över tid
Vilka cybersäkerhetsfrågor bör IT ställa innan hissar kopplas upp?

Kort svar: Fråga hur data skyddas, vem som har åtkomst, vad som integreras samt hur risker hanteras och dokumenteras.

Detaljer:

  • Kryptering och säker autentisering
  • Rollbaserad åtkomst och granskningsloggar
  • Tydligt dataägarskap och policy för datalagring
  • Säkerhetsdokumentation för intern riskbedömning
Vem äger den operativa hissdatan?

Kort svar: För effektiv portföljstyrning bör fastighetsägaren behålla åtkomst till och kontroll över den operativa datan, så att beslut och rapportering förblir oberoende.

Detaljer:

  • Möjliggör benchmarking och tydligt leverantörsansvar
  • Minskar friktion vid byte av leverantör
  • Stödjer konsekvent styrning och kontroll över flera anläggningar
Hur bör vi tänka kring GDPR och NIS2 i detta sammanhang?

Kort svar: Se uppkopplad hissdata som styrd operativ data: fastställ laglig grund (om personuppgifter förekommer), minimera exponering och dokumentera säkerhetsåtgärder samt ansvar.

Detaljer:

  • Dataminimering och ändamålsbegränsning
  • Tydliga roller för personuppgiftsansvarig och personuppgiftsbiträde (där det är tillämpligt)
  • Intern säkerhetsgranskning och dokumentation

(Detta är vägledning kring styrning och efterlevnad, inte juridisk rådgivning.)

Hur rullar vi ut lösningen över 24+ hissar utan att störa driften?

Kort svar: Börja med ett representativt pilotprojekt, fastställ baslinje-KPI:er och skala därefter byggnad för byggnad med en standardiserad installations- och rapporteringsmodell.

Detaljer:

  • Pilot med variation: olika fabrikat, ålder och trafikprofiler
  • Sätt baslinje först: stillestånd, incidentfrekvens, återkommande utryckningar
  • Skala först efter mätbara förbättringar och tydligt intressentstöd
Vad är skillnaden mellan icke-ingripande och ingripande installationsmodeller?

Kort svar: Icke-ingripande lösningar syftar till att minimera störningar och förändringar i grundläggande system, medan ingripande lösningar kan möjliggöra djupare integration men kräver mer planering och fler godkännanden.

Detaljer:

  • Välj modell utifrån riskaptit, hisstyp och krav på styrning och kontroll
  • Dokumentera förändringshantering och säkerhetsaspekter
  • Säkerställ samordning med regelkrav och leverantörsavtal
Hur får vi samsyn mellan drift, inköp, teknik/ revision och IT?

Kort svar: Knyt utrullningen till mätbara resultat för varje intressent: färre störningar (drift), tydligare leverantörsansvar (inköp), revisionsberedskap (efterlevnad) och kontrollerad risk (IT).

Detaljer:

  • Använd gemensamma KPI:er över alla funktioner
  • Enas om definitioner (t.ex. vad som räknas som ”stillestånd”)
  • Publicera en enkel styrmodell (vem beslutar om vad)
Varför bör vi överväga SafeLine för att lösa våra viktigaste utmaningar i hissportföljen – bristande servicetransparens, ökande oplanerade kostnader, komplex regelefterlevnad och leverantörsinlåsning?

Kort svar: SafeLine är positionerat för att hjälpa fastighetsägare att öka transparensen, minska störningar och behålla flexibilitet genom snabb driftsättning och interoperabilitet (t.ex. öppna protokoll) – utan att tvinga fram en driftmodell med en enda leverantör.

Detaljer:

  • Fokus på praktisk och snabb utrullning (kort installationstid)
  • Flexibla alternativ (icke-ingripande vs ingripande installationsmodeller)
  • Betoning på interoperabilitet och långsiktig kontroll
Kan vi jämföra prestanda mellan byggnader och leverantörer?

Kort svar: Ja – om nyckeltal är konsekventa och dataåtkomsten är oberoende blir benchmarking objektiv istället för anekdotisk.

Detaljer:

  • Standardisera KPI:er och definitioner
  • Jämför ”återkommande incidenter per hiss” och ”tid till återställd drift”
  • Använd trendlinjer – inte enskilda händelser

Upplev SafeLine Orion – boka en demo session.

Vill du minska kostnaderna och ta kontrollen? Börja med hissövervakning i realtid.
Boka demo